Ryssarna anfaller
Tycker lite synd om mig själv.
Somnade tidigt igår efter en dag då jag kände mig lite halvkrasslig..
Vaknade tidigt imorse och mådde illa. Gick på toaletten, mådde ännu mer illa. La mig i sängen igen och somnade.
Vaknade med telefonen i handen helt virrig!
Har haft en sammanhängande serier drömmar, ryssarna anföll lilla hemse med bomber. Bombade sönder högbyskolan, simhallen och allt..
Robert var med, levde och jag hörde honom skrika men sen tystnade det. Jag själv klarade mig.
Efter det så skulle vi försöka skydda oss, Robert levde igen, mamma var med och alla jag känner.
Vi gömde oss på kullen bakom badhuset. Sen sprang vi ner dit för att skydda oss i källaren.
Då kom ryssarna och tog oss.
Helt plötsligt skulle vi hoppa i bassängen i ringar för att få ett pris. Rasse vann en plastbåt.
Sen hade min pappa, som inte var min riktiga pappa i verkligheten, byggt ett stooort hem under jord, med en magisk hiss som bara fanns om man verkligen behövde den.
Där nere var alla skyddade. Vi sa att det var som paradiset, man åldrades inte och alla nära och kära fanns där.
Mitt uppdrag blev att hämta alla som borde vara där nere, Robert hade blivit en vilding med långt hår och han ville inte följa med mig. Men då kom ryssarna och sköt ihjäl en av hans killar, och en katt. Då ville Robert följa med, så han tog hissen ner och jag blev kvar.
Jag hade ju ett uppdrag!!!
Jaa, ni förstår, jag orkar inte riktigt fortsätta. Drömmen var lång, spännande och hade blivit grym som film. Eller bok.
Nu ska jag vila, känner mig trött. Sen ska jag läääsa!
