vi fegar inte ur.



jag njuter av att bara ligga på soffan.
har jobbat 7-13.30 idag, och promenerade både dit och hem från jobbet.
i regnet.
i mina svindyra vagabond stövlar som kommer bli förstörda.
jag hatar slask, vad ska man ha för skor?!
jag måste seriöst köpa ett par gummistövlar, kul att det behövs pengar till det.


"hålet lika stort som världen i mitt hjärta
är det aldrig någon som kunnat fatta.
hur livet kunnat knata på
är ofattbart att förstå.
när jag nu är gammal och grå
så hoppas jag att du kommer förstå
hur mycket jag längtat efter denna dag
då det äntligen blir du och jag.
jag hoppas att jag fyllt mitt liv för två
då jag hoppas att du denna dag ska stå
med öppen famn lika varm som då.
jag hoppas att jag gjort dig stolt
att du förstår att livet krävt en hel del ork.
du vet att jag aldrig skulle ta den lätta vägen ut
men ibland har jag bara velat dra mig ur
men då denna dag inte är en sorglig dag,
vill jag att alla andra som är kvar
ska känna att jag är glad."

denna text ska jag ha på min dödsannons, när jag är gammal.
förhoppningsvis.
skulle jag mot förmodan dö innan så ska jag ha den ändå. med en viss ändring.
poeter skulle döda mig, för jag rimmar ibland, och ibland inte.
men det är min text, då gör man som man vill.




jag vill ha tillbaka mitt långa svarta hår.
och gärna lite snygghet och brunhet.
tack på förhand.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0