the good times



thailand resan är bokad.
det ska bli helt sjukt underbart att få ligga på phi phis stränder igen.
njuta i solen varenda dag. jag ska tvinga upp sara har vi bestämt.
men jag vet hur arg hon kommer vara, så jag kanske inte tvingar henne varje dag.
jag ska åtminstone steka i solen så mycket det bara går!
dricka buckets och kanske paddla kajak?
det kommer vara tomt utan dom andra tjejerna, jenny och jag som varenda kväll
satt och drack öl till solnedgången. den är för övrigt sjukt fin.
vi däremot, var inte så speciellt tjusiga.
så nu måste jag göra en kraft ansträngning till och leta efter passet.
någonstans ligger det, risken är bara att det slutar att vara giltigt snart.
det enda jag egentligen inte har till resan är solglasögon.
vilket är det första jag ska införskaffa när jag sätter min fot på phi phi.
och kanske ett pass förstås..
 
så den 3:e mars bär det av i 19 dagar.
när jag kommer hem efter resan är det inte länge kvar tills rasmus kommer hem på sin andra
permis. efter den så väntar bara fem veckor, sen är han min på heltid!
underbart.
plus att tjejerna från norge börjar närma sig hemfärd, lite smått åtminstone.

imorgon fredag, är det 19 dagar kvar.
nitton jävla dagar tills jag äntligen får träffa min andra halva igen.
jag har faktiskt ganska mycket att göra innan dess.
hoppas på lite jobb.
stockholm med shopping och barnvakt.
försöka ta mig i kragen och kanske sola och börja gå promenader?

en sak i taget nu.

vi börjar med att skaffa oss en redig fylla med sara imorgonkväll.
och vi ska i n t e ut på krogen.
på lördag SKA jag ut på promenad i burgsvik, och sen pizza med mamma.
mitt mål att kanske försöka skänka bort något kilo verkar ha halkat ner på måste-göra-listan.
vi börjar med det på söndag, eller nej måndag.





det blir dock inget fullmoon i år.
lika bra är väl det?
jag har inte råd att få mobilen stulen.
tappa 6000 baht.
eller kropp för att ramla ner med huvudet före i stentrappor.
helt otroligt att jag klarade mig undan med en liten blåklocka och blåmärken.

robert som var så orolig för mig förra gången jag åkte.
om han bara visste allt som hände!
då skulle han binda fast mig någonstans och aldrig släppt loss mig.
man kan inte alltid vara bäst, men alltid värst.
men det var då. tjejen som rockade loss i asien är borta sen länge.
hon fanns på den gamla goda tiden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0