l e j o n h j ä r t a

jag fick frågan igår om jag möjligtvis hade lust att vara barnvakt åt isak
en längre tid i februari.
och självklart har jag det, men då måste jag hitta ett extra jobb i stockholm
under en kortare period.
och anna, som ibland bara gör saker som känns rätt sökte jobb igår kväll.
och idag ringde ett företag som säljer ppm fonder.
och frågade om jag kunde komma på onsdag för utbildning.
jag fattade ingenting så jag svarade att jaaavisst.
så då kan jag vara barnvakt på dagarna och jobba kvällar och helger.
gosa med en tjock lite unge dagarna igenom och samtidigt tjäna lite kulor på kvällar och helger.
tiden lär rusa iväg, jag åker till thai, kommer hem och sen kommer rasmus ganska snabbt efter det.
men som vanligt så får jag alltid lite ångest när något väntar, nytt jobb..
men man måste ha pengar, och eftersom det är torka på gotland så får man söka sig bort för en stund.
även fast det egentligen inte är det jag vill.

jag saknar verkligen robert.
det känns som att han klivit in i rollen som storebror.
jag klarade inte av att ta hand om honom, nu är det han som tar hand om mig.
eller han försöker.
smärtan och sorgen jag har är tung att bära, och säkerligen tung för honom att se på.
men imorgon ska jag sätta på mig massa vinterkläder och sen sätta mig antingen vid graven eller olycksplatsen.
prata högt med honom och be honom göra något.
och där tänker jag sitta, tills han ber mig att gå därifrån.


så många timmar jag och therese tillbringade tillsammans i den där dungan varje natt.
vi satt där, helt tysta, tills vi började känna att det var dags att gå.
natten innan begravningen la jag mig där runt två på natten, och låg precis där robert hade legat, tills mamma och therese hämtade mig. jag kunde inte ta mig därifrån själv.