you try your best
vissa nätter är helt enkelt mörkare än andra
vissa nätter kan få dig att vilja ge upp
andra nätter kan få dig att vilja stanna för evigt.
nätterna som fylls av ensamhet kan få en vrida på sig med tusen tankar
nätterna med rasmus gör att man vill stanna för evigt.
för evigt ligga i den trygga vrå som håller armarna omkring en.
jag kan vakna på nätterna och bara ligga och titta på honom.
att jag är en annan person nu än för ett år sedan är ett faktum.
i början kunde jag önska att jag var som förut.
jag har slutat önska.
det enda jag vill är att få tillbaka robert.
det är också det enda i hela världen jag inte kan få.
jag har sagt någon gång att jag inte har några problem.
vilket jag inte har.
jag har inga problem.
bara en enorm saknad och sorg som inget kan fylla eller reparera.
sena sommarkvällar har fått en annan betydelse.
det var en sen sommarkväll, eller en tidig sommarmorgon
min lilla robert bestämt rycktes bort.
slets bort på ett ögonblick.
det kan ge mig sån ångest, att jag i det ögonblicket han dör
tänker att livet är så jävla bra.
det är inte förrän några timmar senare när jag får ett samtal som
jag känner att något är fruktansvärt fel.
jag måste erkänna att jag vissa stunder är arg på honom.
för att han gav upp.
att han på något sätt släppte taget om livet, om mig.
vi skulle ju träffas senare samma dag.
det bränner i ögonen och smärtan kan kännas ut i fingertopparna.
för ingen förstår.
men det är inte synd om mig.
jag är inte ensam om att känna sorg och förlust.
hur jag ska fira min midsommar?
jag ska försöka överleva helgen.
kanske sätta mig på en strand och se solnedgången under total tystnad.
känna sanden mellan tårna och bara låta allt vara.
When the day is long and the night, the night is yours alone,
When you're sure you've had enough of this life, well hang on
Don't let yourself go, 'cause everybody cries and everybody hurts sometimes
