l e j o n h j ä r t a

jag och JB brukade prata om svarta hål.
svarta mörka äckliga hål när livet var som jävligast.
oftast handlade det om att vi inte hade pengar till öl.
finnar.
och inga killar ville ha oss.
och att våra rumpor domnade bort efter ett par timmar vid datorn.
då hamnade vi i svarta hål.

den situationen jag är i nu är mer än ett svart hål.
här pratar om vi om trippel-svart hål-situation.
jag försöker få tiden att gå så sakta som möjligt.
men det fungerar inte.
tiden rent av springer iväg.
och om mindre än 24 timmar säger jag hejdå till rasmus.
fy fan.
nu går det faktiskt inte att tänka bort det längre.
och just nu är jag en aningen frustrerad.
jag sitter i jävla ronehamn och väntar..
jag hatar att vänta.
jag väntar på honom som sitter i visby och som i sin tur väntar på att bli tatuerad.
han skulle ha blivit det klockan två.
för han skulle ha varit hemma nu.
och vi skulle egentligen käka mat.
det blir inte så nu.
och det kan göra mig ledsen.
inte för att vi missar maten. utan för att jag missar massor av tid med honom.


MEN jag försöker att svälja det och inte bry mig.
för det krävs så lite för att jag ska bli arg och ledsen.

nu ska jag packa det sista av mitt och sen ska jag åka till burgsvik.





jag kommer sakna ihjäl mig efter honom. mitt hjärtegull.