Att älska
Att inte kunna få känna, röra, inte kunna se, krama, ta på dig knäcker en. Jag VILL känna, röra, kunna se och ta på dig. Försöker komma ihåg hur du kändes, i mina drömmar är allt så verkligt, man vill inte vakna. Verkligheten är om möjligt ännu gråare än innan. Vad kan jag säga, jag saknar sönder mig efter dig. Desto längre tid det går, desto svårare blir det. Man börjar förstå att du inte kommer, men man vill inte acceptera. Går det ens?
Dom som säger att tiden läker alla sår vet inte vad dom pratar om, dom har aldrig älskat. Inte som vi.
Att äldre människor dör är livet, så ska det vara. Jag kommer vara ledsen när mina far och morföräldrar går bort, men jag vet att det är meningen, det är inte samma sak. Inte samma sorg och inte lika svårt att förstå. Inte för mig åtminstone..
