dagen igår var en sån där riktig äckeldag.
då ångesten står en upp i halsen och man vill bara spy.
så jag tog bilen och åkte till eksta kusten på förmiddagen.
satte mig och sov i bilen.
det var faktiskt riktigt skönt.
ingen som störde, mobilen på ljudlös och bara bara jag.
dagar som igår vill jag stänga in mig i ett rum med bara det nödvändigaste.
slänga mobilen och allt annat som gör en kontaktbar.
och helt enkelt bara få vara ifred.

sara hämtade mig runt fyra tiden och sen hade vi en kväll i visby.
jag längtar verkligen till den dagen då jag och rasmus flyttar till egen lya.


och jag ska förklara för er varför jag och rasmus kommer vara tillsammans även om 100 år.

det absolut avgörande, han blev min pojkvän när allt var som jävligast.
och han visste om det.
och han visste om att mitt liv aldrig mer kommer vara sig likt.
han är fortfarande kvar.

jag har hittat:

Real love. Ridiculous, inconvenient, consuming, can't-live-without-each-other love.

jag älskar honom mer och mer för varje dag.
läskigt hur man kan älska någon så mycket. men jag har tur.
han älskar mig lika mycket.


jag skulle behöva min dos av rasmus varenda dag.
men det går inte.
och det får jag lära mig leva med.
men på fredag kommer han hem. i ungefär tre veckor är han min på heltid.

Don't stand there crying as you're watching
Don't put no flowers by my final bed